Om du skrapat ihop ett sparkapital under en tid, vill du naturligtvis ha en god avkastning på ditt kapital. Lika viktigt är det att du placerar dina pengar på ett sätt som känns tryggt och riskfritt. Att låta pengarna stå på ett bankkonto ger en mycket låg ränta om ens någon alls.
Ett sätt att få avkastning på sparkapitalet är att satsa i aktier eller i aktiefonder. Det kräver att du har kunskap och intresse för just aktiehandel. Samtidigt kan det vara en riskabel placeringsform. Ett alternativ blir då att sätta pengarna i en räntefond.
En räntefond är en fond som placerar sitt kapital i olika typer av värdepapper som löper med ränta. Vi talar om värdepapper som obligationer och statsskuldväxlar. Det finns en rad företag som finansierar sin verksamhet genom att ge ut obligationer. Sådana företag tillhör de större och har oftast hög kreditvärdighet.
Räntefonder skiljer sig åt beroende på vilket typ av lån de hanterar. Penningmarknadsfonder handlar med värdepapper som har kort löptid på under 1 år. En obligationsfond hanterar värdepapper som har längre löptid än 1 år och inte sällan upp till 15 år. Kort löptid ger lägst ränta, men har också minst risk för fonden. Obligationslån ger högre ränta men innebär samtidigt en något högre risk för långivaren, dvs räntefonden.
Om du tänker satsa i en obligationsfond, bör du tänka på att det finns lite olika bakomliggande skuldsedlar:
- Statsobligationer – säkra papper med låg ränta och löptid mellan 2 – 15 år
- Företagsobligationer – säkerheten beror på företaget men räntan blir självklart högre än för statsobligationer
- Bostadsobligationer – långa lån med säkerhet i bostäder
Räntefonder – fördelar och nackdelar
Om du sparar i räntefonder, kan du känna dig trygg. Du påverkas inte om aktiebörsen plötsligt skulle krascha. Skulle du plötsligt behöva likvida medel kan du lätt sälja andelar i en räntefond. Fördelen med att spara i en räntefond är naturligtvis att du överlåter arbetet med dina pengar till en fondförvaltare.
Nackdelen med räntefonder är att avkastningen inte blir särskilt stor. Du måste naturligtvis också betala fondens förvaltare genom en årlig avgift även om avgiften är ganska låg. Att spara dina sparmedel i en räntefond blir du inte rik av, men du får en säker förvaringsplats för dina sparade medel. Du bör observera att du inte har någon statlig insättningsgaranti, vilket du har om dina pengar finns på ett sparkonto i en bank. Om du placerar dina pengar i en räntefond som i sin tur placerar sitt kapital i USA, kan du råka ut för en valutaförlust om dollarn sjunker i värde.
Om du placerar dina pengar i en räntefond, bör du fundera över om du skall lägga in fonden i Investeringssparkonto (ISK) eller depå. Förväntar du en högre avkastning än 1,5 % bör du lägga fonden i ditt ISK.
Värdetillväxt i en räntefond
En räntefond får naturligtvis i grunden löpande intäkter för sin utlåning. Men värdetillväxt i en fond skapas också på annat sätt. Värdet på ett räntepapper stiger om marknadsräntorna sjunker. Om räntefonden har ett innehav av obligationer med lång löptid, kan värdet på obligationerna öka om nya obligationer kommer ut på marknaden med lägre ränta. Det omvända förhållandet gäller naturligtvis om marknadsräntorna stiger.
En räntefond skapar också avkastning genom att köpa företagsobligationer. Förutom en riskfri ränta måste långivaren eller räntefonden kompenseras med en riskpremie. Om en räntefond placerar i företagsobligationer kan värdetillväxt skapas om utgivaren av obligationerna får höjd kreditvärdighet. Då minskar riskpremien och värdet på utgivna obligationer ökar. Dessa faktorer förklarar delvis varför avkastningen i penningmarknadsfonder och obligationsfonder är olika.
Bästa räntefonder 2021
Vi går nedan igenom några räntefonder.
SEB Corporate Bond C SEK – Lux
Fonden har under en treårsperiod ökat i värde med drygt 12 %. Placeringar görs i en blandning av europeiska och amerikanska företagsobligationer. Löptiden är 3 – 7 år. Fondens innehav är säkrade mot valutakursförändringar.
Nordea Obligationsfond icke-utd
Under en treårsperiod har fondens utvecklats med 3 %. Fondens placeringar finns i svenska räntebärande värdepapper, som getts ut av staten, kommuner, landsting, kreditinstitut och företag med hög kreditvärdighet.
Handelsbanken Kortränta (A1 SEK)
Fonden har utvecklats med 0,78 % i en treårsperiod. Innehavet i fonden är räntebärande värdepapper i valutor inom OECD. Värdepapperna har en genomsnittligt löptid på mellan 0 – 12 månader. Fondens räntebindningstid avgörs efter bedömning av hur marknadsräntorna kommer att utvecklas.
Nordea 1 – Renminbi Bd BP SEK
Under en treårsperiod har fonden utvecklats med 12,9 %. Minst två tredjedelar av fondens placeringar görs i högränteobligationer. Placeringarna sker uteslutande i Kina och Asien. Obligationerna emitteras av privatpersoner och offentliga myndigheter. Exempel på placeringar är Agricultural Development Bank, China Southern Power Grid Co, Zhejiang Geely Holding Group med flera.
Lannebo High Yield
I en treårsperiod har fondens värdetillväxt varit 6,4 %. Fonden gör placeringar i högavkastande företagsobligationer i Norden. Obligationerna är utgivna av företag med låg kreditvärdighet. Därav kommer beteckningen “High Yield”. Fondens genomsnittliga löptid är 3 – 5 år.